K10 och utdelningsutrymme – så räknar du ut vad du kan ta i utdelning

Fåmansbolagsreglerna, kort och begripligt

Ett fåmansföretag är förenklat ett aktiebolag där ett fåtal personer äger och kontrollerar verksamheten. Eftersom ägaren i ett sådant bolag i praktiken själv kan välja om ersättningen ska tas ut som lön eller som utdelning finns ett särskilt regelverk, ofta kallat 3:12-reglerna. Syftet är att en del av avkastningen ska beskattas som arbete och inte enbart som kapital.

Reglerna gäller för så kallade kvalificerade andelar, vilket i normalfallet betyder att du eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i bolaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. Är andelarna inte kvalificerade gäller andra och enklare regler.

Kärnan i systemet är gränsbeloppet. Det är det belopp du kan ta i utdelning ett visst år och få beskattat i inkomstslaget kapital enligt den förmånligare skattesatsen för fåmansbolag. Utdelning över gränsbeloppet beskattas i stället som tjänst upp till ett takbelopp. Gränsbeloppet räknas fram på blankett K10, som lämnas som bilaga till din privata inkomstdeklaration.

Viktigt att veta redan här: samtliga belopp, procentsatser och gränsvärden i regelverket är knutna till inkomstbasbeloppet och statslåneräntan och ändras därför varje år. Regelverket har dessutom setts över politiskt vid flera tillfällen. Kontrollera alltid aktuella siffror hos Skatteverket för det inkomstår det gäller innan du räknar.

Förenklingsregeln mot huvudregeln

Gränsbeloppet kan beräknas på två sätt. Du väljer ett av dem per bolag och år, och valet går inte att kombinera för samma bolag samma år.

Förenklingsregeln

Förenklingsregeln ger ett schablonmässigt gränsbelopp som är kopplat till inkomstbasbeloppet. Beloppet fördelas mellan ägarna i förhållande till antalet andelar, vilket innebär att en delägare med hälften av aktierna får hälften av schablonen. Regeln kräver ingen lön alls och ingen beräkning av löneunderlag, vilket gör den till standardvalet för nystartade bolag och för bolag utan anställda.

En central begränsning: förenklingsregeln får bara användas för ett bolag per person och år. Äger du flera fåmansbolag måste övriga bolag beräknas enligt huvudregeln.

Huvudregeln

Huvudregeln bygger på två delar. Den ena är en ränta på ditt omkostnadsbelopp för andelarna, alltså vad du satsat i bolaget. Den andra – och i praktiken den avgörande – är ett lönebaserat utrymme som räknas fram utifrån de kontanta löner bolaget och dess dotterföretag har betalat ut under året före beskattningsåret.

För ett bolag med anställda och en verklig lönesumma blir huvudregeln ofta betydligt mer förmånlig än schablonen. För ett enmansbolag med låg lön blir den nästan alltid sämre. Tumregeln är att räkna båda och välja den som ger högst gränsbelopp – det är precis den jämförelsen vi gör i vår rådgivning inför årsskiftet.

Lönekravet – nyckeln till huvudregeln

Det lönebaserade utrymmet i huvudregeln är villkorat. För att få använda det måste du eller en närstående ha tagit ut en tillräckligt hög kontant lön från bolaget under året före beskattningsåret. Kravet uttrycks som det högsta av två storheter: ett fast belopp kopplat till inkomstbasbeloppet, respektive en andel av de sammanlagda kontanta lönerna i bolaget plus ett lägre fast belopp.

Konstruktionen gör att lönekravet växer med bolagets lönesumma. Ett bolag med många anställda kräver alltså en högre ägarlön för att låsa upp det lönebaserade utrymmet än ett bolag med få. Exakta nivåer fastställs per inkomstår – hämta dem hos Skatteverket innan du planerar löneuttaget, och räkna aldrig på fjolårets siffror.

Tre saker som ofta missas:

• Endast kontant lön räknas. Förmåner, utdelning och kostnadsersättningar ingår inte i underlaget.
• Det är lönen under året före det år utdelningen beslutas som styr. Missar du lönekravet ett år går det inte att reparera i efterhand.
• Lönen måste vara utbetald och redovisad i arbetsgivardeklarationen inom kalenderåret. Ett bokfört men obetalt lönebelopp i december räcker inte.

Eftersom lönekravet bara går att uppfylla under året pågår planeringen av rätt löneuttag löpande. Vi bevakar det inom lönehanteringen och stämmer av i god tid före december.

Sparat utdelningsutrymme

Om du inte tar ut hela årets gränsbelopp i utdelning försvinner inte resten. Den delen sparas till nästa år som sparat utdelningsutrymme, och det uppräknas dessutom med en räntesats kopplad till statslåneräntan. Det sparade utrymmet läggs till kommande års gränsbelopp och kan byggas upp under många år.

Det här är den mest underskattade delen av regelverket. Ett bolag som redovisar blygsamma vinster de första åren kan ändå bygga upp ett betydande utrymme, som sedan används den dag bolaget går bättre eller vid en försäljning. Utrymmet påverkar nämligen också beskattningen av kapitalvinsten när andelarna säljs.

Förutsättningen är att utrymmet finns dokumenterat. Sparat utdelningsutrymme följer med från år till år genom kedjan av inlämnade K10-blanketter. Bryts kedjan finns ingen dokumentation att luta sig mot, och att rekonstruera den i efterhand kräver att gamla uppgifter tas fram och rättas – ofta flera år bakåt.

Därför lämnas K10 varje år, även när ingen utdelning har tagits, och även när bolaget gått med förlust. Blanketten är inte i första hand en betalningshandling utan bokföringen av din rätt till framtida lågbeskattad utdelning.

Vanliga misstag

Att hoppa över blanketten ett år

Det klassiska misstaget. Inget utdelningsbeslut fattades, alltså lämnades ingen K10. Några år senare vill ägaren ta utdelning och upptäcker att det sparade utrymmet inte är dokumenterat.

Att missa lönekravet med marginal

Många tar ut en lön som ligger strax under gränsen och förlorar hela det lönebaserade utrymmet. Skillnaden mellan att precis klara och att precis missa kan bli mycket stor i kronor. Räkna före december.

Att använda förenklingsregeln i flera bolag

Schablonen gäller ett bolag per person och år. Har du två bolag måste minst ett räknas enligt huvudregeln.

Att glömma närståendekretsen

Löneuttag hos närstående kan uppfylla lönekravet, och närståendes verksamhet kan göra andelar kvalificerade. Bedömningen görs för hela kretsen, inte per person.

Att räkna på fel års siffror

Belopp, procentsatser och räntor ändras varje inkomstår. En kalkyl som gjordes ifjol ger fel svar i år. Stäm alltid av mot Skatteverkets uppgifter för aktuellt inkomstår innan ett utdelningsbeslut fattas.

Vi upprättar K10 som en del av deklaration och skatt och håller kedjan av sparat utrymme obruten år för år. Se vad det kostar eller boka ett möte inför årsskiftet.